2017 blev Joel Cedergrens första hela säsong som ensam huvudansvarig för Gif Sundsvall, en säsong som kan delas in i tre perioder. De första nio matcherna var målsnåla i bägge riktningar. Det följdes upp av åtta förluster på elva matcher, innan en stark avslutning med bland annat tre raka segrar. Totalt 31 poäng, jämfört med 30 poäng 2016 och 32 poäng 2015.
- Vi var ordentligt indraget i bottenstriden och klarade av det i sista omgången. Det är jag väldigt nöjd över, det var viktigt. Sedan hade jag önskat inför säsongen att inte bli indraget i det. Det var en ganska tuff målsättning som vi satte från början, säger Cedergren i en lång intervju med Fotbollskanalen.
- Vi skulle utmana oss själva och vi lyckades inte med den utmaningen. Det är jag inte helt tillfreds med och önskar mer inför nästa år, men jag vet också var vi är i den här näringskedjan. Jag tycker inte det är ett misslyckande att komma där vi kommer, det kan jag inte säga, men jag kan inte säga det är lyckat.
Trots en ny trettondeplats hade Sundsvall förhållandevis fina siffror bakom sig. Enligt WhoScored kom Sundsvall tia i tabellen över antal avslut, åtta i minst antal avslut emot sig, och åtta i bollinnehavsligan. De ville kontrollera matcher med fint passningsspel, men den ambitionsrika fotbollen gav inte så stark utdelning som de hade hoppats på.
Defensivt blev de dock bättre efter att laget skiftade till en trebackslinje. De började med 3-5-2 som senare blev 3-4-3 när de vill stänga av motståndarnas kontringar bättre. De släppte totalt in åtta mål färre än 2016, men samtidigt var det bara AFC som gjorde färre mål framåt. Cedergren letade efter en balans under året, där ett tydligt fokus blev att träna upp lagets anfallsmönster.
- Till exempel när vi har boll på kanten med genombrott, vad gör vi då? Vilka löpningar vill vi ha i boxen och var vill vi spela bollen? När vi spelar in bollen centralt, hur tar vi oss till avslut?
Cedergren jobbar nämligen efter något som heter ekkono method. Han utbildade sig i det i Spanien och när han skulle välja assisterande tränare inför 2017 så blev det Ferran Sibila, en av hans lärare från utbildningen. Ekkono method handlar mycket om att få spelarna att hitta och genomföra intelligenta lösningar på planen.
- Ferran har tillfört fotbollskompetens där. Han har ett bra sätt att föra ut den teoretiska tanken på fältet. Han har varit en jätteviktig person i år till att vi har byggt det här så pass bra som vi lyckades.
- När man bygger ett spel finns det olika komponenter. Man kan dela upp fotboll på olika sätt, men skulle man säga att det finns speluppfattning, teknik, och fysik, så tycker jag är speluppfattning är den viktigaste. Det är den delen vi lägger mest tid på och prioriterar högst.
Inte bara Ferran kom in (och stannar över 2018), utan Cedergren fick jobba med en till stora delar ny offensiv efter spelartapp som Stefan Silva, Pa Dibba, och Runar Mar Sigurjonsson. Det blev också totalt tio nyförvärv, och förutom att laget lärde sig mer av Cedergrens principer under året så var det flera nyförvärv som kom igång sent och bidrog till ett förbättrat spel.
Tre av nyförvärven blev mer eller mindre ordinarie under sluthalvan: mittbacken Carlos Gracia, centrale mittfältaren David Batanero, och offensive Romain Gall.
- Offensivt vet vi att Batanero är bra och han visar sina kvalitéer. Jag tycker han avslutade säsongen som en duktig central mittfältare för den här serien. Särskilt hans offensiva del, men det han utvecklade mest var hans defensiv som jag tycker var mycket bättre. Klart bra intåg hos oss.
- Carlos har inte alls samma offensiva kapacitet, men trots det tog han jättesteg. Det var en av spelarna som tog störst steg under året.
- Gall hade fina spetsegenskaper, men det var mycket han inte kunde i spelet när han kom till oss. Försvarsspelet utvecklade han mycket, men också offensiven. Han positionerar sig bättre och har utvecklat förståelsen för spelet. Från att vara en individuellt skicklig spelare till att bli en kollektiv medlem. Han gjorde också en bra avslutning.
Sundsvall hade också hoppats mer på sina nya mittbackar Juho Pirttijoki och David Myrestam, men deras säsong haltade på grund av skador. Därför gavs chansen till 2016 års högerbacksreserv Eric Björkander, som blev en av årets stora positiva överraskningar i hela allsvenskan.
- Vi pratade med honom om det vi hade tänkt och sedan tog han åt sig uppgiften direkt. Vi sa ”vi kör på det, vi provar”. Han gjorde det på ett väldigt bra sätt. Jag trodde inte det skulle bli så bra.
- Men han är ju väldigt uppmärksam, duktig på att läsa spelet både offensivt och defensivt, duktig passningsspelare, bra en mot en i defensiven.
Björkander är också en del i Sundsvalls ambition att bli ännu bättre på att utveckla spelare, och han var en av många talanger som fick bärande roller under året. Endast Halmstad hade ett yngre lag på planen i allsvenskan, och förutom Björkander (nu 21 år) fick Dennis Olsson (23), Smajl Suljevic (23), Jonathan Morsay (20), Gall (22), Peter Wilson (21), och Noah Sonko Sundberg (21) gott om speltid.
För att bland annat hjälpa de unga spelarnas utveckling så utökas därför ledarstaben nästa år med Henrik Åhnstrand, som förutom spelar- och lagutveckling även ska hjälpa till med scouting.
- Vi har en situation där vi inte är starka ekonomiskt så där gäller det att göra rätt prioriteringar. Jag tycker det är rätt prioritering. Istället för att lägga pengarna på en 20:e utespelare så tar vi in en ytterligare tränare.
Förutom Åhnstrand kommer det bli några fler förändringar. Spelarbudgeten blir densamma som 2017, men det ska fördelas på färre spelare. 19 utespelare och två-tre målvakter, där Sundsvall bland annat vill ha in erfarenhet och spets till offensiven. Cedergren vill också bygga en trupp som klarar av att byta mellan två spelsystem.
- Jag tror vi kommer att behöva flexibilitet till nästa år. Jag tror att vi kommer ha ett system till som vi kan spela, sedan får vi se vilket som blir huvudsystemet. Jag skulle tro att det blir det här (3-4-3), men vi går in i försäsongen med tio matcher innan serien startar så det hinner hända saker.